Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter
- Alexander och amazondrottningen
- Missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Välden man med själen vinner,
Icke endast med sin arm ...»
Nu – Thalestris’ öga brinner,
Häftigt böljar hennes barm.
Och hon sig för hjälten böjer:
»Store konung, mig tillgif!
Ack, din gudablick nog röjer,
Att du har ett högre lif!
Härligom din egen äras
Nu i hast du för mig står.
Om jag djärf des att begära
Ack! en nåd, förrän jag går?»
»Obetingadt jag den skänker»,
Svarar hjälten, leende.
Drottningen sitt öga sänker,
Hviskar se’n: »O, värdes ge
Mig den dyraste bland lotter!
Jag är störst ibland mitt kön,
Du bland män: mig skänk en – dotter!»
Kan man neka sådan bön?
*
Missionären[1].
Jag som en åsna gick i Lund,
Den gyttjefulla »lärdomstaden».
Ej Herren skänkt mig många pund,
Och aldrig kunde jag ta graden.
Sist jag, som mången annan dum,
Kröp genom seminarium.
[1]
Såsom ett bland de mångfaldiga slipade sätt hos våra
präster att vinna pengar, rykte eller befordran, har på senare
tider äfven visat sig det, att de antingen själfva gifva sig till
missionärer eller ock nitälska för missionssaken, och öfverallt,
så af enskilda personer som af kommuner, tigga ihop medel
till »the hedningars omvändelse». Stora summor samlas på
detta sätt och gå ur landet, och om deras användande än
redovisas, blifver det dock alltid en omöjlighet att kontrollera
redovisningen. Vare det likväl långt ifrån mig att vilja neka,
det många samvetsgranna missionärer kunna finnas och äfven
finnas, men exempel pä motsatsen saknas ej heller. För öfrigt
tycker jag, och mången med mig, att de penningar, som
förslösas pä långa, dyra resor, i och för de svartas eller brunas
omvändelse, med långt större fördel skulle kunna användas
här hemma till hvita hedningars andeliga bästa; och sådana
saknas beklagligen icke, allt ifrån Torneå till Falsterbo. Vår
namnkunnigaste missionär, den snillrike, glade, men sant religiöse
Petrus Laestadius, visade en stor och välsignelsebringande
verksamhet i det halft hedniska Lappland. Men han fick icke
fara på bekväma ångbåtar och med väl späckad börs till
världens ända: han gick på skidor i snö-öknarna och hade 125
rdr i lön, detla senare troligen därför, att han omvände svenska
undersåter och icke någon negerkonungs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:41:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/braundik/2/0187.html
