Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Bondhögfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Greta snyftade: »Jag minnes.
Huru själf I sade, far,
Att den bästa karl, som finnes
I vår by, dock Erik var.
Aldrig super han, som andra,
Är om sina sysslor mån;
När vi hålla af hvarandra,
Hvarför kan jag inte få’n?»
»Nå, det vore också dalen!»
Ropte fader Bryngel, sträng:
»Greta, är du splitter galen,
Som vill hå en simpel dräng?
Du, som ärfver hundra tusen,
Skulle ta en tiggare?
Förr jag ville önska husen,
Gård och allt åt helvete!»
»Ack, men far, en fattig herre
Kan få rika flickor, han,
Och det vore väl ej värre,
Om en dräng detsamma vann?»
Bryngel började att flamma
Utaf vrede, gul och blå,
Och han gallskrek: »Fan anamma
Allt hvad herrar heta må!
Herrar! hvem vill herrar likna,
Tror du, slyna? Nej, stor tack!
Ädla bönder varit svikna
Nog af detta usla pack,
Som jag hatar vida värre
Än allt annat i vårt land. –
Ingen dräng och ingen herre
Hafva skall min dotters hand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
