Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Pappersåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad äro Pelion väl och Ossa
Mot pappersbergen, som skola krossa
Oss allesamman, och detta snart,
Om de få växa med sådan fart! –
Tänk bara: femti millioner pund
Af papper, årligen, på vår rund,
Och hundra dumheter på hvart ark...
Bär jorden detta, så är hon stark!
Men papper tages ock till patroner:
De nyttjas flitigt af kungspersoner,
När de få lust till att åderlåta
Samt komma änkor och barn att gråta.
Det är ett nöje, de ej försumma,
Och vi få lyda den tjocka trumma,
Och gå i döden – hur dumt! – för den,
Som alla önska för djäfvulen.
Först dock på papper de kriga käckt,
Och växla »noter» och ljuga fräckt
Om sina »fredliga tänkesätt»
Och »rena afsikter», samt hur lätt
Det vore tvisterna att förlika,
Och huru löften de aldrig svika,
Men stå vid kungsord. (Ack, nog vi veta
Hvad kungsord äro – och borde heta!)
Se’n nu de tröttnat att längre skrifva,
Sin mask från ansiktet stolt de rifva
Och kasta pennan och fatta svärdet,
Med hån föraktande mänskovärdet;
På papperskriget, som nått sitt slut;
Skall blod nu flyta, som bläck förut.
Så gjorde dock deras fäder ej,
Ty deras tal, det var: ja och nej;
Om ej de skonade just hvarann,
Man dem ej rättvist beskylla kan
För pappersödning. De skrefvo klent,
Men slogos duktigt, ja, djäfvulskt rent.
Men ändå kunde vi vara glada,
Om papper ej gjorde större skada...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>