Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Förmaningen - Vaggvisa för folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förmaningen.
»Hur i kväll ditt öga brann!
Jämt det skulle honom följa;
Flicka! detta går ej an,
Du din kärlek måste dölja,
Han har icke friat än –
Kära barn, betänk det bara!
För att mäktigt fängsla män,
Skall man synas liknöjd vara.»
»Tänkte du, som flicka, så?
Säg mig detta, mamma lilla!
Om min bästa vän jag må
Väl ej nånsin tro så illa.
Det är kvinnans syndafall,
Som den »goda tonen» bjuder;
Ack, hur kan man synas kall,
När det brinner, när det sjuder!
Att mitt hjärta ej är fritt,
Det må hela världen veta!
Men mitt öga – det är mitt,
Och det skall sin himmel leta.»
»Han har icke friat än!»
»Gudskelof, att han ej har det!
Första ordet slår igen
Edens port; – han därför spar det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
