Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Simson - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bara dans det nu oss felar»,
Ropade en kavaljer,
»Hämta Simson hit! han spelar
Granska bra, fast ej han ser.»
Och till fängelset de gingo,
Där han satt och malde ben.
En fiol de honom fingo,
Och han förs till salen se’n.
Vid orkestern där de ställde
Honom vid en ledsvens hand.
På sitt instrument han gnällde,
Och han gnisslade med tand.
Men all pöbel uti Gasa
Hade om det här fått nos.
Uppå husets tak de rasa,
För att se vår virtuos.
Packade, som jutska sillar,
Höra de uppå hans spel.
Deras bravorop förvillar
Simson så, att han tar fel.
»Är Delila med på balen V»
Frågade han nu sin sven.
»Ja, hon sväfvar bort i salen
Bland en flock af unga män.»
»Så? - men låt till stöd mig taga
Uppå husets pelare!
Mina fötter äro svaga; -
Lefve filisteerne!»
Och till pelarna han föres
Upp i salens medelpunkt.
Folket rundtorn jubla höres
Och i golfvet stampa tungt.
Men i pelarna han tager, -
Huset ramlar med en knall.
Kille lik, han med sig drager
Sämsta kortet i sitt fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
