Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Huruledes the benjamiter få hustrur eller Jabes och Silo - Bel i Babel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JL69
Och så till vida Benjamins stackars stam
Fick efter många sorger sin vilja fram,
Och aldrig har det vakat så glada judar,
Och aldrig har det sofvit så sälla brudar,
Historien förmäler, oss till behag,
Att Silos baler kommo från denna dag
Allt mer på modet. Alla som döttrar hade,
Dem sände dit att dansa, i hoppet glade.
Väl må den gyllne tiden man prisa säll,
Ty det fanns ingen konung i Israel,
Men hvar en kunde göra hvad honom tycktes,
Och Silos döttrar flitigt ur dansen rycktes.
Bel i Babel.
Ett gammalt bidrag till »prästlistens historia».
Och när Astyages blef död, kom riket
Till Cyrus, bördig utaf Persien,
Och högt han hälsades af jubelskriket,
Som bruket är mot nya kungar än.
Ej nog dock med att han fått Babels dyrkan,
En afgud till det hade på sin del,
Som stod där stolt och styf i själfva kyrkan;
Och tillbads flitigt under namnet Bel.
Den guden var en fan likväl att äta;
Hvad tycks? tolf skäppor hvete, fyrti får
Och sex mått vin, att glupska tanden väta,
Han dagligen förtärde, år från år.
Det var en dyrfödd gud, och minsta bräcka
I Babylon samt fiskarn på dess älf
Ej ansåg sig hå honom stort att tacka
Och tyckte, att han kunde »fö’ sig själf».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
