Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Sauls kröning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JL7JL
Och såg så pigg ut och drog på munnen.
Af stadens pigor en mängd vid brunnen
Sig hade samlat, uppskörtade,
Som man på taflor får än dem se.
Nu flögo blickarna såsom glador:
»O, fader Abraham, hvilka vådor!»
Han brast i ungdomsförtjusning ut,
Men drängen sade: »Ack, håll er trut,
Vi söka efter er fars åsninnor,
Och få ej sköta med andra kvinnor.
Hör, piga, stanna och svar mig ge!
Ar han i staden, er siare?»
Men pigan snäste: »Ja, si, dä’ ä’ han,
Men annars ä’ han ett riktigt fä, han;
Som icke hälsar, förr än han frågar;
Fy, hvilka drumliga getapågar’!»
Förlåt, min söta mamsell, förlåt!»
Bad Saul så ömt. - »Nå, han bär sig åt
Som bättre folk! Låt nu endast höra
Hvad tjänst min herre jag väl kan göra?»
»Jag ville tala vid siaren» ...
»Då får han lägga till bens, min vän!
Han nyss är anländ till sta’n. I fröjden
Skall folket offra i dag på höjden.
Fort, därför, att ni må träffa på’n,
Förren upp till berget han går, så mån
Att bästa bitarna själf få äta!
Men sedan värdes ej mig förgäta,
Jag bor i huset till kyrkan näst,
Och vill er bjuda hvad jag har bäst.. .»
En nick, en blick, som i hjärtat brände! ..
Och in i sta’n han med drängen rände.
På torget mötte de där en man,
Det var just siaren, ingen ann’;
Den mannen umgicks med Gud förtroligt
(Som själf han påstod) och hade roligt.
Han träffat honom just da’n förut,
Då talet fallit på Saul till slut,
Bland andra frågor om det omskurna
Guds folk, det snåla och himlaburna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
