Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Första händelsen - Första taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För den skull akta dig min vrede reta!
Jag tycker om prinsessor, skall du veta,
Och har dem gärna, okvaldt, i besittning;
Mig fägna högt de sköna lemmars sprittning,
De djupa ångestrop, det hemska skratt,
De tårar utaf vanvett dag och natt,
Den krona utaf halm på slitet hår
Och barmen, blödande af rifna sår.
HANKA.
Du är förskräcklig!
APOLLYON.
Nå, det är naturligt,
Jag är ju djäfvul ej för intet heller. . .
Men nu jag flyga vill till min prinsessa,
Farväl! och, än en gång, haf tack för hjälpen!
För dig jag fått en god portion af aktning,
Som kunnat utstå med en sådan hustru,
Hvars hastiga bekantskap jag fått göra
Och hvaraf märken än jag bär på kroppen.
Göm nu i minnet hvad jag sagt, så har du
Din lycka framgent uti dina händer,
Hur denna snöda värld sig också vänder!
Välkommen efter! Vid prinsessans säng
Vi se hvarandra åter. - Hör! men häng
Ett lås för luckan till den gamla brunnen,
Så att din hustru är och blir försvunnen!
Farväl!
HANKA.
Adjö !
APOLLYON.
Au diable!
(Flyger sin kos.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
