Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Aricius. Dramatiserad myt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Diana har satt P för det, så mån,
Fast själf hon kysste ömt Endymion! . ..
Jag, som odödlig, kan mig själf ej mörda,
Men allt för tung blir denna oskuldsbörda . ..
MYBEHA.
Olyckliga gudinna!
ARICINA.
Ja, du må
Väl säga det! - Men hörs ej någon gå
Och hit sig närma? Mellan lofven se,
Hvad det kan vara för en stackare!
MYRRHA (förskräckt.)
Det är en karl, som går så stolt och modigt:
Han bär ett svärd i handen, långt och blodigt.
O, ve! det nästan anar mig, att Niger
Sin bane fått - men närmre karlen stiger . . .
ARICINA.
Se efter, Myrrha, om han slafdräkt bär!
MYRRHA.
Han gör det.
ARICINA.
Då vår nya präst det är!
Och Niger, nyss så varm, har blifvit kall.
Ej heller denne länge brinna skall. -
Hur många präster hå vi haft! låt se!
MYRRHA.
Se’n jag kom hit, jag tror, minst hundrade;
Det är förskräckligt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
