Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Pehr Wieselgrens dröm. Sångspel i 1 akt - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BELLMAN (närmar sig och frågar med ett sardoniskt löje:)
Heter herrn Pehr Wieselgren från Vislanda?
WIESELGREN (djupt suckande:)
Ja – gunås!
BELLMAN.
Och mitt namn är – Karl Michaël Bellman.
WIESELGREN (i ytterlig förfäran.}
Nåd! nåd! Förlåt! – Af blygsel jag förgås.
BELLMAN (fattar, utan att svara, sin
zittra och börjar följande
säng, på melodien: »Fader
Bergström, stäm upp och
klinga!»)
Pelle Wieselgren, häng ej läppen,
Och tro ej, att jag nyttjar käppen!
Ar du »bange», min far, så släpp en ...
Men håll in ditt prat!
Skoja gärna med nykterheten
Och var ovettig på poeten:
Han blott skrattar åt uselheten,
Utan agg och hat –
Men en sup vill jag i dig tvinga,
Att din hjärna i ordning bringa;
Gubbe, låtom oss därför klinga!
Sup! du promt ska’ ha’t!
(Wieselgren »tycker», att han nödgas supa. Bellman fortsätter:}
Hvad sägs om den saften?
Den går i en småländing, jag tror?
Känner du ej kraften
Hos dig ökas, bror?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
