Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Pehr Wieselgrens dröm. Sångspel i 1 akt - Andra scenen - Tredje scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Halfva sta’n mig följde ut;
När den svarte nu till slut
Fram sågs stiga,
Att ge mig tre skoflar mull
Och mig mäta skäppan full,
Tvangs han tiga *.
Du tog i, där denne slöt –
»Herranom till lukt så söt»,
Såsom mandel.
Du fördömde på en gång
Min försakelse, min sång
Och min vandel.
Säg mig nu, Wi-Esel-gren!
Var ej denna lögn gemen
På den döde?
Fan var jag och ej martyr!
Jag gick skämtande och yr
Mot mitt öde.
Långt från allt lycksökeri
Ville jag blott lefva fri;
Som en glad man.
Någon, jag det hoppet har,
Skall väl taga i försvar
Gamle Wadman.
(Försvinner.}
Tredje scenen.
WIESELGREN (med blossande ansikte.)
Wi-Esel-gren? Var det ej så han sade,
Den där Diogenes förutan tunna? –
Ett öknamn till! – Jag aldrig än har kommit
Att tänka på, det åsnan skulle sitta
* Historiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
