Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikedom och fattigdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rikedom och fattigdom.
Store Gud! hvad jag har blifvit fattig!
Jag, som var så rik, så rik på skatter,
Att jag icke bytt med någon konung,
Ännu, ack! för några solhvarf sedan.
Löjen voro mina egendomar,
I ett paradis gudomligt spridda,
Och som stjärnorna oräkneliga,
Ljufva blickar – mina diamanter,
Lånande sitt vatten utaf oskuld,
Kyssar – mina glödande rubiner,
Under glada samtal rikligt funna,
Blyga löften – mina säkra växlar,
Med jungfruligt hjärtblod underskrifna,
Varma suckar – mina skepp, som gingo
Öfver känslans haf till ljusets källa
Och så troget till mig återvände,
Tyngda af det guld, som kallas kärlek. –
Men, hvad har jag nu? Allt är förloradt,
Plundradt, skingradt af den grymme härjarn,
Hvilkens fröjd det är att hjärtan krossa
Och att skilja sammanlagda händer.
Ack! i hvalfvet under denna kulle,
I det mörka hvalf, som kallas grafven,
Har han nedlagt alla mina skatter,
Nedlagt allt, som fästat mig vid lifvet
Och för porten skjutit tunga riglar,
Som jag fåfängt söker till att bryta,
Ty hvad är min ringa kraft mot dödens!
Som en girig jämt här utanföre
Vakar jag, – ack! hjärtat är hos skatten,
Och hvar skulle det väl eljest vara?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
