Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bättre stunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bättre stunder.
Jag ock har bättre stunder, men sällan komma de
Och det är bra, ty pinsamt är det likväl att se
In i sitt eget hjärta, när det på rosor härjadt
Af synd och sorger blifvit och törnen blott man bärgat.
Dock, när den stunden kommer, då vill jag gråta blod,
Men som det är omöjligt, jag söker repa mod
Och gråter bara vatten, men bitter är dess sälta,
Och vore jag af socker, jag skulle säkert smälta.
Då tänker jag på fordom, då tänker jag på nu
Och drager paralleller och ropar rädd: uhu!
Lik ufven, då han tjuter bland ödsliga ruiner
Och gömmer sig för strålen, som genom gluggen skiner.
Dock söker jag mig vänja vid ljuset efter hand;
Är fan i båten tagen, han måste ros i land.
Och hvartill skulle tjäna inför sig själf att gyckla?
För andra får med känslor man ju tillräckligt hyckla!
Och på min flydda ungdom tillbaka nu jag ser;
Då log emot mig hoppet, liksom en majsol ler,
Och bilder utaf ära sig för mitt öga bredde;
Men kanske var det Satan, som då mig först förledde.
Ty det föll mig i sinnet att blifva skald en dag,
Och jag begynte rimma med mycket själf behag;
Men alla skolans piltar mig gåfvo högljudt priset,
Och stor – i egen tanke – blef jag på detta viset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
