Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fönsterträdgården.
- Förtjuserskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu fönstret står öde; ej syns där en ros,
Och ryttaren äfven har dragit sin kos;
Men vet du, hvar blommorna blefvo utaf?
– De sköflades alla att pryda en graf.
*
Förtjuserskan.
Där kommer hon! – Se, hur hon strålar af löjen!
Se, hvart hon sig vänder, där ljusnar en hvar!
Och ingen kan tänka på vidare nöjen
Än dem, i beundran för henne man har;
Hvad icke kan vågas af tusende andra,
Hon gör och hon säger, med bifall belönt,
Och afunden själf har ej hjärta att klandra
Ett väsen, så skuldfritt, så vänligt och skönt.
Ett steg ej det andra är likt, ej en böjning,
Och aldrig den samma i går och i dag;
Än menlös, än full utaf tankarnas höjning,
Men alltid med oefterhärmligt behag,
Som fjädern i kolibrins vinge hon skiftar,
Men endast i det, som är älskligt och godt.
Hon vet ej utaf all den glädje, hon stiftar,
Hon vill se förnöjsamma anleten blott.
Från rosiga läppar harmoniskt det klingar
Än allvar, än skämt, – och deltagande än.
Fast rastlös beständigt, hon aldrig sig tvingar,
Och visar sig lika mot kvinnor och män.
Hon trycker förtroligt den hand, henne räckes.
Och ser i hvart öga med hjärtlighet in,
Men möter hon fräckhet däri, hon förskräckes
Och blifver en drottning till hållning och min.
Hur länge från lidandet, sorgen, passionen,
Får fredad hon vandra, en ängel på jord?
O, himmelska makter, förtjuserskan skonen,
Så ren uti tanke och handling och ord! –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:41:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/braundik/4/0133.html
