Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid min brors graf. 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ära, dygd och vishet alltid trogen,
Hatande allt kif,
Blef du, ädle! äfven tidigt mogen
För ett bättre lif.
Därför ej från mig den klagan tränge:
»Att du ej dog sent!»
Ack! blott den har lefvat verkligt länge,
Som har lefvat rent.
Snart du från en jordisk krigarbana
Till en himmelsk gick,
Där du, broder! under lammets fana
Högre fullmakt fick.
O, hur skönt att under denna strida!
Lofsång verket är,
Vapnen äro liljor, – änglar vrida
Segerkransar där.
Du är säll. – Vi alla, som du lämnat,
Äro icke så.
Mången glädje vid din graf har remnat,
Månget hopp också.
Från en åldrig far, en tröstlös moder
Lugnet med dig föll;
Ty af allt hvad lifvet lofvat, broder!
Endast grafven höll.
Dina vänner, – lycklig den. som haf vit
Många liksom du! –
Äfvenleds en jordisk fröjd begrafvit
Där du hvilar nu.
Men vi alla, som den gode sakna,
Hå till tröst det hopp,
Att en gång från lifvets dröm vi vakna
Vid hans sida opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
