Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Stark i sin oskuld"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svarta djur nu kommo två,
Lufsandes, dit han sågs gå:
Stora, grymma, lurfviga –
»Jag fick sällskap, det var bra!» – tänkte gossen.
»Men hvad är det för slags djur?
Den där stora tycks mig sur...
Om jag kunde fråga mor! –
Men det måste vara kor» – tänkte gossen.
Och han gick dem glad emot,
Såg ej ögats mörka hot,
Såg ej hur de grina’ till –
»Jag med dem nu leka vill» – tänkte gossen.
Och emot den skarpa tand
Sträckte pilten liten hand:
Djuret lyfte då sin ram ...
»Kors, hvad du är snäll och tam!» – sade gossen.
Ett af djuren unge är,
Denne bjuder nu han bär
Ur sin skäppa: ungen åt –
»Ser man bara, det går åt» – sade gossen.
Modern strax drog klorna in,
Ned hon tryckte ungen sin,
Lade, stilla, sig framför –
»Vänta, jag dig sällskap gör!» – sade gossen.
Han på marken nu så säll
Kastar sig; mot moderns fäll
Lutar hufvudet han där –
»Kors! så mjukt jag ligger här!» – sade gossen.
Och han klappade och slog,
Och han lekte, och han drog
Uti djurets päls, så tjock –
»Du bra tålig är ändock!» – sade gossen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
