Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmuseet som skönhetsvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 100 —
påträngande massan, rusa genom salarna direkt till dessa utvalda,
först då kan någonting liknande konstnjutning börja spira hos honom.
I fråga om strängt kvalitetsurval står det ännu illa till i de flesta
konstmuseer i världen, även om den nya regimen också här på vissa
håll börjat bära frukt. Frågan är, för den som är litet inne i
förhållandena, för visso inte lättlöst, så många hänsyn till höger och vänster
som påtvinga sig, särskilt vad den moderna konsten beträffar. Men den
måste lösas, om museerna inte skola svämma över sina bräddar och
slutligen bli en ren karikatyr på sig själva, bli till varnande exempel i
fråga om smak och stil.
"Få, men så mycket mer utsökta verk", måste bli framtidens lösen.
Åtminstone måste detta uppställas som det mål museerna böra
mer och mer arbeta sig fram emot, såsom mot det enda hållbara idealet.
Vad som kommer att göra ett sådant arbete svårt, men därför icke
får omöjliggöra det, är den ingrodda föreställningen hos konstnärerna,
framför allt i små länder, att museerna äro att betrakta som offentliga
understödsanstalter åt landets konstidkare, och att helst var och en av
dessa bör få sin lilla bit av den rara kakan. Mot denna i vår tid
ohållbara uppfattning ställer den nya museiregimen den lika
demokratiska som aristokratiska satsen: "Endast det bästa, det verkligt goda,
är gott nog åt museerna och — åt folket."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
