Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förhållandet mellan Sverige och staden Bremen intill år 1665 samt den politiska ställningen i Europa vid början af detta år - Första Bremiska kriget och recessen i Stade 1654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
hållande till svenska kronan. Sverige å sin sida, hvilket
aldrig erkänt detta privilegium ocli som vid fredsunder-
tecknandet preciserat sin uppfattning af det obestämda
stadgandet — hvilket det oaktadt bibehölls ’) — så, att
detsamma utmärkte Bremens ställning före Linzerdiplo-
mets utfärdande, affordrade genom sina kommissarier sta-
den Bremen hyllning till drottning Kristina Denna
ville staden ej praestera, och så förföll saken för tillfallet.
Emellertid hade Sverige lyckats göra sin uppfattning gäl-
lande i den nedersaxiska kretsen, från livars kretsdag
Bremen först 1649 och äfven 1652 uteslöts oaktadt den
motsatta uppfattningen hos kejsaren, hvilken alltjemt stödde
staden och äfven kallade den till riksdagen i Regensburg,
hvilken skulle sammanträda på hösten 1652. Emellertid
blef staden Bremen på grund af öfvergrepp vid tullupp-
tagning förklarad i akt af kejsaren i Oktober 1652. Denna
förklaring lyckades dock staden i September 1653 fä upp-
häfd, hvarefter dess deputerade yrkade säte och stämma
å riksdagen3
). Trots Sveriges motstånd och protester, ut-
agerades saken slutligen så, att stadens syndikus d:r Johan
Wachman intog sin plats bland städerna på riksdagen i
Mars 1§544
).
Redan då Bremen af kejsaren förklarades i akt, hade
den svenske guvernören, Hans Kristofer von Königsmark,
börjat vidtaga en del åtgärder, gående ut på att stärka
Sveriges ställning och anspråk gent emot staden Bremen.
Dessa sina operationer fortsatte Königsmark äfven under
våren och sommaren 1653. Sveriges krigiska tillvägagående
fortgick alltjämt, öppna flendtligheter pågingo 1654, då sta-
’) KÖCHER I, sid. 86 säger, sitt cle kejserliga ombuden ej an-
togo svenskarnes förklaring, utan höllo fast vid ordalydelsen af Lin-
zerdiplomet. Härvid kan aumärkas, att denna ordatydelse ju var
frånträdd redan i och med, att man i instr. paris införde den sväf-
vande och obestämda punkten om Bremen.
•) ZBTTERQVIST, sid. 138.
3
j KÖCHER I, sid. 8 7 ff. 120.
4
J K Ö C H E R I , sid. 130. D U N T Z E I V , sid. 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
