Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Bremiska frågans behandling och afgörande i svenska rådet 1665. Förberedande diplomatiska och militära åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
dum agendi» samt tillika få en uppsats på alla rekvisita
till »armaturen», livarefter Pehr Brahe gjorde det förslaget,
att man borde sofva på saken, innan något afgjordes.
När rådet sålunda dagen därpå den 29 juli åter sam-
lades, tycktes man ana, att sakens öde redan var afgjordt
och ordades i början åtskilligt om själfva sättet, hvarjämte
äfven kom behandling af den egentliga frågan.
Bengt Oxenstjernci framställde noga det vigtiga skäl,
som låg i faran från Ryssland, hvilken omständighet äfven
debatterades, och Nils Brahe önskade dröja, till dess att
den politiska situationen i Tyskland mera klarnat.
Drotsen, hvilken antagligen förstod, hvilken utgång
det hela i alla fall skulle taga, ville nu ha votering, livar-
eraot skattmästaren protesterade, fortfarande viljande veta
»modum agendi», nämligen »huru vi vilja handtera våra
allierade och grannar». Kanslern började därom lemna
en framställning, livarur Bonde hemtade skäl för en del
betänkligheter mot företaget och slutligen äfven påminte
om medlen till krigét, hvilket af kanslern bemöttes.
Hvad dessa angick hade ’kanslern d. *28 Juni, då han
berörde frågan om truppernas underhåll yttrat: »Skulle
man ock remonstrera Gallise väsendet, sä torde de gifva
subsidier», och d. 29:de förklarar han i samma sak: »Om
franska subsidier tvifiar han nästan intet, icke heller är
han desperat om engelska pengar».
Vid samma tillfälle menade äfven Klas Tott, att när
Terlon komme tillbaka till Sverige, linge Sverige subsidier
mot Bremen.
De subsidier man beräknade voro sålunda från Eng-
land och Frankrike, och tänkte man sig dem såsom hjälp
till den bremiska affären, hvilken ej gerna kunde utage-
ras med egna tillgångar blott.
Emellertid stod man nu inför voteringen, hvilken tog
sin början.
Af rådsherrarne röstade Klas Rålamb, Peder Sparre,
Svante Banér, Bengt och Henrik Horn, Gustaf Soop, Sten
Bjelke, Klas Tott, Lorens von der Linde, Karl Lejonhuf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
