Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrämd av obestämda misstankar. Men
stilla lösgjorde sig nu ur den systerliga
kretsen Lizzie, docenten i nordiska
språk, nalkades med vajande gång,
sedesamt sänkta ögon den sittande Ludwig,
böjde ödmjukt sitt guldlockiga huvud,
neg och yttrade:
Jag, Lizzie Willman, känner och
erkänner frivilligt och efter moget och
smärtsamt övervägande att jag är den
fulaste flickan här i rummet. Och ro
nu hit med ringen!
Så sa hon och ryckte snabbt etuiet
ur hans hand. Plötsligt skallade ett
elvastämmigt skri av häpnad, vrede och
förakt. Raskt slog vreden ut i handling, de
elva medtävlerskorna kastade sig över
den tolfte, nöp henne och knep henne,
slet i den guldgula manen och kittlade
henne obarmhärtigt i sidorna, vred om
hennes arm på ryggen och tvang henne
att släppa sitt rov. Därmed var icke
striden slut. Den, som tagit etuiet ur
Lizzies hand, blev i sin tur föremål för
misshandel och sålunda gick det
olycksbringande smycket ur hand i hand, ett
Erisäpple som ej lät kampen stillna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
