Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
societetslivet. Men i alla fall. Det är
vilsamt att se folk som vilar sig. Och roar
sig. Och tokar sig. Inte skulle jag roa
mig. Men jag skulle skaffa mig ett par
fina klänningar. Ack ja! Husch, husch...
Hon tystnade och sneglade
misstänksamt bort mot fönstret. Strax uppgåvo
de sammansvurna sitt fingerade samtal
och började åter fritt och obundet orera.
Likväl ändrades knappt körsångens tema
utan behöll de vårliga tongångarna, desto
vårligare och livligare nu, då de voro
alldeles obundna. Men plötsligt ropade
Lizzie: Vad nu? Vad går åt Lotten?
Pipan låg på bordet med den rykande
tobaken spilld. Dess ägarinna satt med
händerna knäppta kring knäna, huvudet
bakåtböjt, ögonen halvslutna. Ögonen
runno, näsan rann. De kullriga
skuldrorna ryckte och knyckte i snyftningar.
Lizzie skyndade fram mot bordet men
tvärstannade. Med rynkad panna vände
hon sig mot de sammansvurna och
utbrast: Se nu här! Se på Lotten! Vad
ha vi gjort? Vi ha förstört hennes
högtidsdag! Vi ha tröttat och sårat henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
