Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om ni vill stanna, ska ni inte resa.
Inte ni, utan Markurell. Jag ska be
honom resa.
Punkt.
Tärnorna jämrade, måsarna skrattade,
käppen dansade i gummisko, mjukt och
tyst på hällen. Efter några ögonblick
yttrade Främlingen: Naturligtvis ska ni inte
tala med herr Markurell.
Äntligen hade han upphört att säga:
Ni förstår...
Han sa: Rätt betänkt – jag handlar
naturligtvis orätt mot mig själv genom
att stanna. Kustklimat är mig strängt
förbjudet.
Han drog upp överläppen, log med
långa, vita tänder. Den sprickiga, gula
huden låg i vertikala rynkor över
kindknotorna. Han utbrast: Hälsan framför
allt, eller hur, min kära doktor? I
likhet med badianerna måtte han ha trott
henne läkare. Han hytte skämtsamt med
käppen, sa: Jag är rädd, att ni
försummar er plikt. Egentligen borde ni vara
den första, som råder mig att resa.
En kvart satt han kvar, pratade om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>