Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från Lothringen och norra Frankrike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ägt rum med gränstrupperna, men ingenting att
tala om. På måndagen sågo vi också den förste
fångne fransmannen. Röda byxor! Stackars krake!
Så han såg ut, inte ett helt plagg på kroppen,
lappad och snörpt. Vi voro ännu fördjupade i
samtal om honom, då det från förposterna kom
några rapporter, som förberedde oss på, att det
snart skulle bli strid. På eftermiddagen började
kalabaliken. Gosse, det var en dans! Elddopet...
Buss på fienden! Vi slogos tappert, vår general
alltid i spetsen, och vi efter.
Kulor och kartescher susade fram över oss,
många stöpo för dem, men framåt, framåt var
lösen. Vi vacklade och veko ej och trängde fram
med full kraft. Varje kula från oss var nog en
träff. Striden gick i höga vågor. Våra »fältgråa»
gingo manhaftigt på. Allt längre trängde vi fram.
Vi träffade redan på franska sårade och döda
soldater, det höjde vårt mod.
Den vänstra franska flygeln vek, och därmed
var det färdigt, fransmännen kunde nu inte längre
hålla stånd, utan flydde. Vi ha erövrat väldigt
mycket, en fana, maskingevär och väl över ett
halvt tusen fångar. Du skulle ha sett, hur
rödbyxorna sedan rusade därifrån i den vildaste
flykt. Då var det ännu en gång vårt kavalleri,
som skötte drevet bra. Det var vår första seger ;
vacker var den, men många offer har den kostat.
Här ha vi fullständigt fördrivit fransmännen från
tysk mark. Liksom de första fångarnas sågo också
de andras uniformer förskräckliga ut.
»Hunger, hunger!» ropade de fångna och bådo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
