Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt sin kvarlefvande vänskap ej sällan vårens milda
liflighet» (Brinkman till Tegnér 14. 5., 1830),
Brinkman sökte sina vänner framför allt bland de
bildade damerna. Detta var ett högst karakteristiskt drag
för honom. Ofta beklagar han sig öfver, att det manliga
umgänget i Stockholm icke erbjöd någon djupare behållning
för själen. Tegnér var, sade han, den ende manlige vän,
han under senare åren funnit 1 Sverige, nämligen vän i
detta ords verkliga mening. Men väninnor hade han många
— en hel »seraglio», skämtade Tegnér. Ordet hade dock
i afseende på Brinkman ingen oren innebörd: han var en
verklig platoniker i sitt förhållande till kvinnan. Tegnér
gnabbades i denna fråga ofta med Brinkman, som vi skola
se, och gaf åt dennes »platonism» allahanda nedsättande
bestämningar. Varmt försvarade Brinkman sin
ståndpunkt, och i grunden fick Tegnér ge honom rätt, om han
än icke direkt ville erkänna det. I damsällskap visade
Brinkman hela sin älskvärdhet och var ofta öfversvallande
artig i sin lifliga beundran. Bekant är Fredrika Bremers
berättelse, huru Brinkman blef införd till henne för att
komplimentera författarinnan af »Teckningar ur
hvardagslifvet», och huru han föreföll henne i början nästan »litet
galen ».
Med de »sköna själarna» i sin intima väninnekrets
utbytte Brinkman gärna tankar och stämningar; men i sin
grundåskådning lät han sig icke af densamma påverkas:
man misstoge sig, skref han till Tegnér den 23 april 1824,
om man trodde, »att någon ur seraljen verkar på mitt
tänkesätt i religion, vitterhet eller politik».
Brinkman var en »själftänkare» och en verklig
lefnads-filosof, som gjort ett godt arbete för att adla lifvet till ett
konstverk. Det utmärkande för honom var också, icke att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
