- Project Runeberg -  Brinkman och Tegnér. Ett vänskapsförhållande efter förtroliga bref /
268

(1906) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268

lika goda som den första. I alla fall får jag väl åtnöja
mig med Martials:

Sunt bona, sunt quædam mediocria, sunt mala plura1.

Att de bättre stycken i den grekiska antologien
varit mina förebilder, hvad själfva diktarten beträffar,
vet du redan; men dock vill jag med ett par ord
närmare utveckla hvad jag egentligen därmed åsyftat. Då
lärodikten i allmänhet, i synnerhet genom den
långsläpiga alexandriner blifvit tråkig och kommit i vanrykte,
har jag alltid trott, att den blott genom förkortning
och ett mindre utvattnadt diktspråk åter skulle kunna
upphjälpas, äfvensom genom en mera lyrisk
behandling, hvilket jag en gång i »Snillets värld» försökte.
— Alla dessa försök stanna emellertid alltid på gränsen
af den verkliga dikten, hvilkens högre adel aldrig
erkänner dem för jämbördiga. Jag skall åtnöja mig, om
du ej finner dem alldeles tomma, utan åtminstone i dem
igenkänner en tänkare, som med uppmärksamhet
genomvandrat snillets uppodlade områden, därvid ökat sina
begrepp och måhända förvärfvat en viss öfning att
ledigare utveckla dem på sångmöns modersmål. Men en
sådan i mitt anletes svett förvärfvad egendom är dock
blott en nödtorftig ersättning för bristen af medfödda
rikedomar och förnäma faddergåfvor. Nog vet jag, hur
det sanna snillet bör se ut, och just därföre kan ingen
egenkärlekens synvilla låta mig se min egen bild uti det
förras klara spegel.

–-— Hvad jag, till en viss grad, må äga af

snille, tillhör företrädesvis människan, ej konstnärn. Det
är hos mig mer emottagande och utbildande än kraftfullt

1 »Somliga äro goda, några medelmåttiga, flera dåliga».
Mar-tialis epigr. I: 16.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:47:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brinktegn/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free