- Project Runeberg -  Brinkman och Tegnér. Ett vänskapsförhållande efter förtroliga bref /
271

(1906) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

271

i Heimdall för 1830 n. 5—7 föremål för en särdeles
berömmande recension, undertecknad —z—, ett lätt
igenkännligt märke för Franzén. Detta »nästan Pindariska
loftal» väckte Brinkmans harm, i synnerhet då
»äreminnet» i Heimdall genast »återbetaltes genom en
mot-bugning», nämligen en anmälan af Franzéns »Mötet vid
Alvastra» (Heimdall n. 8, 9 och 11 s. å.). I det långa
brefvet till Tegnér af d. 14 maj 1830 framhåller
Brinkman detta förhållande och ingår äfven i en kritik af
den Beskowska diktsamlingen. Däri behagade honom
mest några af de äldre styckena (t. ex. Karl XII och
Kämpens graf), ehuru flera bort utelämnas. Åtskilliga
af Beskows senare tillfällighetsverser lämnade Brinkman
också i deras värde; det torde »väl hända Beskows sångmö
som de andra hoffröknarna, att hon under den täta
uppvaktningen bleknar och magrar». I detalj kritiserar
Brinkman skarpt »Lysmasken» såsom »både löjlig och
känslokrystad», och han kan alls icke förstå, att såväl
Franzén som en recensent i den liberala Argus just
framhållit denna dikt bland Brinkmans bästa. Och så
belyser han med slående exempel Beskows »vanartiga böjelse
för snatteri» i diktandet. I ett litet stycke »Vid grefve
Brahes graf» påvisar han icke mindre än tre alldeles
påtagliga lån från — Tegnér själf. Och om den nu
förändrade och tillökade diktcykeln »Laura» gör han den
anmärkningen, att den icke är hvad den utger sig att
vara — uttryck af »skaldens egna kärleksförhållanden
till sin Laura» — utan en låt vara »välluktande
blomsterkvast ur flere kärlekens trädgårdar och drifhus».
In-gifvelsen utgår icke från skaldens Laura, »utan från alla
de skönheter som redan, allvarsamt eller lekande, blifvit
besjungne af andra länders skalder». Alltför många efter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:47:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brinktegn/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free