- Project Runeberg -  Brinkman och Tegnér. Ett vänskapsförhållande efter förtroliga bref /
312

(1906) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

klagade han för Franzén: »Min olyckliga melankoli och
misantropi är i ständigt tilltagande» (jfuppl. VI: 340; jfr
ock de själfbiografiska anteckningar han sände Franzén
för dennes biografi af Tegnér i Bihang till Fritiofs saga,
jfuppl. VI: 490). Och den 21 s. m. skref han ett bittert
bref till Brinkman, där han, efter att hafva utgjutit sig
om de så rikligt hjälpta, men så sorgligt afundsjuka
Vexiö-boarna, berättade, att han icke hade besökt staden på ett
halft år och tillade: »Jaglefver som en eremit... Jag
fruktar för misantropi. Bedragen som jag är på en människa,
måste de alla plikta därför.» Snart blef också den, trots
allt, i fast samhörighetskänsla lefvande familjekretsen på
östrabo skingrad, i det Rappes skulle flytta till Skåne;
deras barn, hans »kära Rapphönor» hade förljufvat
mången ledsam och grubblande stund för skalden. »Det är
godt så länge jag har Disa kvar», tillägger han.

Brinkman svarade:

Stockholm den 2 april 1839.

–– Hela människosläktet skall umgälla, att du

blifvit bedragen på en människa!! Visserligen få vi alla
umgälla, att Adam bedragit sig på Eva, men det var också
ett bedrägeri i stort och innan sådana bedrägerier, som
det af dig öfverklagade, blifvit hvardagliga. — Är det då
hos dig själf första gången? och blir det väl den sista? Jag
hoppas ej, ty med Guds hjälp skall du ännu lefva länge —
och då icke heller någonstädes sakna föremål för andliga
eller lekamliga behof. Lika som du sade också Ovid en
gång:

Odi: nec possum cupiens non esse quod odi.

Men han repade sig som en man, och sade då:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:47:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brinktegn/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free