Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rats och skrumpnat, men hans själ har sin gamla
svikt. Den har bara djupnat. Nu kan han gyckla
med sig själv och sitt långa, sköna dagsverke,
Han har undfått den stora humorn, han är fram-
me,
— Jag undrar ibland, säger han med ett inåt-
vänt leende, om mitt arbete gjort en enda männi-
ska lycklig. Ja, jag menar inte vetenskapligt lyck-
lig. Om det hjälpt någon enda människa att leva
bättre, leva sannare. Mig själv har det hjälpt tu-
san så litet. Jag förblir en smula fåfäng till dö-
dens stund — se bara så noga jag är med mitt
vackra hår! I himlen kommer Vår Herre kanske
att säga: Min son, jag har hört av Sankte Per, att
du aldrig brydde dig om människornas salighet
utan bara om mina örter — gack ut och rensa
mina rovor! Och så får jag rensa rovor i evighe-
ters evighet.
Så blir han plötsligt mycket allvarlig och till-
lägger:
— Människorna är förmer än blommorna, kära
Lasse, Det har tagit mig ett helt liv att upptäcka
den lilla sanningen. Jag har levat för självtill-
räckligt. Det enda jag uppnått är en massa ord-
nar. Men man brukar ju inte ha ordnar på sin
svepning, Och därovan tror jag de skulle hindra
mig i rovrensningen,
När jag står färdig att gå, håller han min hand
länge och talar om de franska forskarna, Vinet
har givit honom två röda fläckar på kinderna.
Själv befinner jag mig i en mycket sammansatt
sinnesstämning, ty hans självironiska infall ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
