- Project Runeberg -  Det brinner i snön /
236

(1935) [MARC] [MARC] Author: Harry Blomberg - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

över allt vad konvenans och vanlig takt heter är
inte under alla förhållanden en förtjänst. Det kan
vara en billig gest, den underlägsnes och taktlöses
krampaktiga försök att upphöja sina brister till
dygder. Men utan hänsyn skapas ingen kultur.
Förlåt, att jag talar rent ut!

— Du har alldeles rätt, Karl August. Jag er-
känner min klumpighet. Men det är också så, att
kultur skapas framför allt av den sortens folk, som
vågar bryta med gängse sedvänjor och tankesätt.

— Det medges. Men vad som är tillåtet för Ju-
piter, är inte tillåtet för oxen. Och om du tillåter
mig att fortfarande vara uppriktig, så kunde det
sägas, att därest du inte av en eller annan orsak
uppgivit din karriär, skulle du inte inta din nuva-
rande attityd. Ty du hör till den sortens folk, som
hellre är den förste i helvetet än den andre i him-
melriket.

Hans ord träffa mig med häftig sanningsstyrka.
Jag måste vända mig bort för att dölja min plöts-
liga upprördhet. Är det verkligen bara härskar-
sjuka förklädd till offervilja, som driver mig att
arbeta? Då skulle mitt nya liv bara vara ett nytt
namn på mitt gamla, en ny flodbädd för samma
grumliga livsbölja. Jag känner en oerhörd blyg-
sel över allt jag sagt, känt och tänkt under vårt
samtal, och apostelns ord om den ljudande cym-
balen svepa förbi mig. Jag har dömt min bror lika
orättvist som de kortspelande borgarna. Jag vet
ju så litet om hans strider.

— Förlåt mig, mumlar jag. Jag är egenrättfär-
dig, men vill inte vara det. Jag har tänkt hån-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 20:21:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brinnsno/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free