Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LR
RN
iv
He
od
£
258
björklöv; den lilla hästen vandrar av och an i mitt
minne bärande alla min ungdoms lyckliga sekun-
der, Närhelst jag träffas av något mörkt stiger
han fram mellan de gråvita björkstammarna och
ruskar sin skälla — jag förstår det knappt, men
där går han! Jag ertappar mig med att längta
efter honom.
Det blir ingen visitation, men jag får ett brev
från den gode herden, som erinrar om sina väl-
gärningar och farbroderligt bönfaller mig att akta
på kyrkans höghet, mitt ämbetes värdighet och
hans egen välvilja. Jag läser det några gånger och
lägger det sedan åt sidan — jaja.
Visst bör jag akta på allt detta. Men mig själv?
Men människorna? Även på dem måste jag akta.
Se nu på barnen, som jag tagit mig an! De ha ätit
sig livliga och glada igen, fast Gud skall veta, att
vi inte vältra oss i välmåga. De fylla gården med
sitt stoj och hindra mig duktigt i mitt arbete. Det
kommer också en dag, då jag måste ta hand om
gubben Korpinen, som tacklar av och måste ha
vård; han lämnar stugan och står helt oväntat på
tröskeln, Droppen darrar uppgivet under hans
frostbitna nästipp, när han stryker av sig mössan.
Lovisa ser på mig med sina pepparögon och tän-
ker väl på all mat, som den gamle tror sig känna
lukten av. Men jag kan inte låta honom omkom-
ma däruppe i fjällkanten — stig in, farbror; det
blir väl någon råd!
Så stannar han och sitter dagen lång vid spisen
malande sin eviga visa om Kaisu och livets märk-
värdiga krumsprång, Hur gammal skulle lilla Lin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
