Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WG OC da
RR
ASPT
-
1
LJ
Fe
AS me be fe pe br ke re RJ
gt fal
RR
262
tet, Pekka är högtidlig. Han har mognat under
detta halvår, min björn. En morgon stoppar han
ner lite vägkost och mina koncept i sin kont och
står färdig.
Det är en morgon med skarp höstblåst, jag
skall aldrig glömma den, Pekka är allvarlig och
samlad. Jag läser några ord, vi falla på knä och
omfamna därefter varandra. Så sätter han på sig
mössan, slänger på sig bördan och går hastigt upp
efter fjällstigen utan att se sig om. Hans krumma
ben lyfta honom raskt högre och högre, Han rör
sig med kraften hos en katapult och jag följer ho-
nom med ögonen tills hans försvinner i blåsten.
Nu börjar en ny tidräkning.
Dagarna stupa ner i höstmörkret, frostnätterna
bebåda anryckande järnköld och bröstdjup snö.
Fjällens och myrarnas blodfärg bleknar, björksko-
gens eld är släckt. Men stugorna ligga där grå
som alltid, människornas liv är grått som förr.
Skall den nya tiden kunna förvandla detta gråa
liv till ett liv i glädje och glans av en aldrig flyen-
de sol? Jag tror så;
Ser jag då några tecken? Ånej och åja. Jag
har min Pekka, lycka på färden, jag saknar dig!
Jag tänker på mötet i förstugan, på guldlistens
glansögda invigda. Jag tänker understundom på
den nåd som vederfarits mig själv: att varje kväll
få lägga mig trött av arbete och att varje morgon
vakna ivrig till arbete efter djup, lugn sömn. Nu
om hösten går jag varje kväll upp på en höjd och
avslutar dagen med en stund under stjärnorna.
Jag stannar vid en stormvriden fjällbjörk och bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
