Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vingars skugga och tålte inga dissenters. Den ville
partout, att talangerna skulle invänta dess “tillåtelse*
att hafva talang, innan de själfsväldigt lade en sådan i
dagen. Men hvad ville den väl göra. Den fick
slutligen finna sig. Än värre blef det emellertid några
och tjugu år senare. Kort efter världsutställningen
1889 uppsade de flesta betydande moderna konstnärer
i Frankrike, med Puvis de Chavannes och Rodin i
spetsen, “La société des artistes" tro och lydnad för
alltid samt bildade till våren 1890 en ny förening af
mindre dimensioner (“La société nationale des
Beaux-Arts“) i afsikt att åstadkomma mer konstnärliga och
mindre “blandade* utställningar.
Egendomligt nog: Samtidigt med att i Frankrike
den stora allmänna konstnärsföreningen ohjälpligen
sprack i tu på grund af sitt inom konsten ohållbara
system: “alla konstnärer under ett regemente och på
den allmänna rösträttens grund“, bildade vi i Sverige
vår allmänna konstnärsförening: “Svenska
konstnärernas förening* — på detta samma system. Dess
födelseår är just 1890.
Bland några gamla anteckningar af Karl Nordström
om Konstnärsförbundets verksamhet finner jag följande
kortfattade och belysande framställning af situationen
före och vid “föreningens" uppkomst: “År 1889 går in
under ett intensivt arbete från Konstnärsförbundets
sida att få åtminstone den svenska konsten
representerad på världsutställningen i Paris, ett önskemål så
mycket naturligare, som större delen af dem, som
gjort genombrottet hemma, ännu bo kvar i Paris.
Un-32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
