Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Är en sådan indelning riktig? D:r Müllers åsigt om en vestlig och en östlig grupp inom den nordiska bronsåldern. Granskning af denna åsigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D:r Muller antager sjelf (sid. 244, not), att en
form, som borde hänföras till den vestra gruppen, —
nämligen de präktiga, stundom med vackra spiraler
prydda bronsyxorna lika fig. 21 å pl. 2, — uppkommit
genom ett inflytande från sydost, ej från syd vest; han
anser dem nämligen stå i sammanhang med en i Ungern
vanlig form. »I hela vestra Tyskland», tillägger han,
»i Frankrike och England förekomma liknande former
lika litet som i Italien».
Såsom jag till en del redan på andra ställen visat,
hafva äfven flera andra typer, som hänförts till den
vestra eller äldre gruppen, uppstått på grund af in-
flytande snarare från sydost än från sydvest. Detta
gäller icke blott om fornsakstyper, såsom om svärden
med bronsfästen 1, om sådana knifvar som fig. 56 å
pl. 3 2, och om spännena 3, utan äfven om spiralsiraterna 4,
hvilka spela en så stor rol i denna grupp. Några af
dessa typer hänvisa på förbindelser med bronsålders-
kulturen i de nu varande österrikiskt-ungerska landen
och sydöstra Tyskland, andra på förbindelser med
norra Italien, troligen också genom sydöstra Tyskland,
under det att spiralornamenten måste hafva på samma
väg kommit hit från de östra Medelhafslanden.
Den väg, samfärdseln mellan Norden och Södern
genom mellersta Europa följt, torde förnämligast hafva
varit Elbes floddal, som just leder till den bernstens-
rika Jutska halfön.
Under det att mycket i den »vestra» eller äldre
nordiska gruppen hänvisar på ett sydostligt ursprung,
torde man deremot hvarken från landen åt sydost eller
från andra trakter utom Norden känna några typer,
1 Compte-rendu du Congrés de Stockholm, sid. 885.
2 Liknande knifvar förekomma i Ungern.
3 Månadsbladet 1884, sid. 12.
4 Månadsbladet 1881, sid. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
