Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Är en sådan indelning riktig? D:r Müllers åsigt om en vestlig och en östlig grupp inom den nordiska bronsåldern. Granskning af denna åsigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den har, såsom d:r Muller sjelf påpekat (sid. 281),
till en del sin förklaring i de olika bruken, antingen
de efterlefvande uti grafven nedlade hvad den döde
ansågs behöfva för lifvet efter detta, eller att man sjelf,
medan man ännu lefde, nedgräfde eller på annat sätt
gömde det som man ville hafva med sig i ett annat
lif. Sistnämnda bruk omtalas uttryckligen från en se-
nare del af vår hednatid 1.
Den olikhet, som uti nu i fråga varande afseende
finnes mellan de båda grupperna, erhåller också, från
min synpunkt sedd, sin enkla och naturliga förklaring
1 . O O
deruti, att man under den äldre delen af bronsåldern
allmännare än under den yngre delen plägade låta den
dödes vapen och smycken följa honom eller henne i
grafven. Under periodens senare del nöjde man sig
ofta med att i grafven nedlägga en symbolisk miniatyr-
afbildning af den dödes svärd eller prydnader, så vida
han icke sjelf gräft ned i jorden eller sänkt ned i
vattnet hvad han önskade medtaga till lifvet på andra
sidan grafven.
Ehuru man icke i afseende på mark- och moss-
f’}nden kan tala om någon olikhet mellan hela det vestra
området och det östra, synes emellertid verkligen i
detta afseende vissa lokala olikheter hafva funnits. I
Jylland äro sådana fynd betydligt sällsyntare än på
Fyen och i östra Danmark. Detta gäller, såsom i det
föregående är anm ärkt, bade om den äldre och den
yngre bronsåldern. Det ser visserligen ut, som om de
jutska mark- och moss-fynden från den sistnämnda
perioden äro något talrikare än från föregående tid, men
de äro fortfarande sällsyntare än sådana fynd från samma
tid i det öfriga Danmark. Under dessa förhållanden är
1 Snorre Sturlason berättar i Ynglingasagans 8 kap., att Odin
sagt: »Med dylika skatter skulle en livar komma till Valhall, som han
hade med på bålet; det skulle han ock njuta, som han sjelf hade i jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
