Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den nordiska bronsåldern kan indelas i sex på hvarandra följande perioder. De vigtigaste typserierna. Ornamentiken. Grafskicket. Fyndförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den nedre delens bredsidor. Å smal-
sidorna ses vanligen en-låg, bred, upptill af-
rundad upphöjning, som slutar vid eller något
ofvanför afsatsen. Fig. 18.
I södra Skandinavien har man dessutom några
gånger funnit skaftcelter af en typ, som har sitt hem-
land i norra Tyskland. Dessa hafva skaftlappar ofvan-
för midten. A några ses en ögla, å andra saknas denna.
Fig. 184 i Worsaae’s Nordiske Oldsager.
Hålcelter.
Typen A. Stora. Upptill vanligen runda, med flere
tvärgående, smala, upphöjda ränder, minnen
af det smala band, hvarmed skaftet varit
fastbundet å de skaftcelter, ur hvilka dessa
hålcelter utvecklat sig. Den återstående delen
af celten liknar vanligen nedre delen af
skaftcelter af typen F. Ögla vid öfverkanten.
Inga inpunsade ornament. Fig. 19.
Till denna typ kunna äfven räknas så-
dana celter som fig. 20, hvilka endast afvika
derigeriom, att de upphöjda ränderna upptill
ej äro lika tydliga, att i deras ställe ses in-
punsade, rätliniga ornament, och att den
återstående delen af celten mer liknar skaft-
celter af typen E.
» B. Ganska stora. Med en upphöjd, smal, långs-
gående rand, som upptill böjer sig utåt. Med
eller utan ögla vid öfverkanten. Fig. 45— 47.
» C. Medelstora. Nedre delen slät. Öfre delen
ligger något lägre, med upphöjda, smala,
utåt böjda ränder. Ögla vid öfverkanten.
Fig. 71 och 72.
» D. Medelstora. Nedre delen slät. Upphöjda,
breda, raka, långsgående ränder å öfre delen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
