Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den nordiska bronsåldern kan indelas i sex på hvarandra följande perioder. De vigtigaste typserierna. Ornamentiken. Grafskicket. Fyndförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Typen h. Med temligen bred, kullrig fästeten. Klingan
vanligen simpel, utan linier eller med enkla
sådana; någon gång prydd med sirater såsom
fig. 103.
De i Skandinavien funna svärden af samma typer
som fig. 155, 156, 157, 158 och 160 i Sv. forns, äro
icke inhemska här, utan införda hit från andra land.
Utom svärd och dolkar af vanlig storlek har man
äfven funnit miniatyrafbildningar, hvilka lagts i grafven
såsom symboler af de verkliga vapnen. De vanligaste
sådana äro :
Typen i. Miniatyrsvärd med fäste likt G. Fästet slutar
nedtill i en halfkrets. Fig. 75.
» k. Miniatyrsvärd med rundad knapp och fästets
nedre kant rätlinig, liksom f. Fig. 76.
» 1. Miniatyrsvärd med fästet upptill slutande i
två mot hvarandra böjda spiraler. Likt fig.
155 i Sv. forns., men den mellan spiralerna
uppstående tappen saknas. Fästet slutar ned-
till vanligen i en halfkrets eller rätlinigt.
Fig. 154 och 155 i Worsaae’s Nordiske oldsager.
Knifvar.
1. Bladet bredt, a fsmalnande mot skaftet, men icke
mot den främ re ändan, som är tvärt a fskuren eller något
rundad. Skaftet a f brons.
Typen A. Det smala, utstående eller uppåt, ej mot
ryggen böjda skaftet slutar i ett tydligt häst-
hufvud, hvarå man vanligen ser två ögon
O o •
och ett öra (sällan äro öronen skilda åt, så
att båda ses). Bladet jemnbredt, smalare än
G och D, ofta prydt med zigzag eller andra
enkla sirater; ryggen bildar vanligen en
något insvängd linie. Fig. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
