Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den nordiska bronsåldern kan indelas i sex på hvarandra följande perioder. De vigtigaste typserierna. Ornamentiken. Grafskicket. Fyndförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rätliniga sirater voro visserligen i bruk under hela
bronsåldern, men det var blott under den första tiden,
som de voro de enda. Sedan se vi andra sirater in-
taga främsta platsen:
Först visa sig de äkta spiralerna, vanligen flere
sam manh än gan de.
Sedan ersättas dessa af de falska spiralerna, bil-
dade af koncentriska kretsar, som äro förenade genom
linier, så att det hela ser ut som en rad verkliga spi-
raler.
Slutligen bortfalla de sammanbindande linierna, och
det återstår endast en rad koncentriska kretsar, i början
mångdubbla, sedan enklare. — Med dessa inpunsade
koncentriska kretsar få vi icke förvexla de upphöjda,
som ses på föremål från en senare del af bronsåldern
(tig. 1’20 a å pl. 5), och som imitera de drifna orna-
menten af samma form, hvilka förekomma på arbeten
införda till Norden från södra och mellersta Europa.
Sedan spiralornamenten länge varit i bruk, träffa
vi sirater inlagda med harz (tig. 64 a å pl. 3 och 92 a
å pl. 4). De hafva ofta form af en rad breda, rundade
flikar. Småningom blifva emellertid de harzfylda mellan-
rummen allt smalare, och slutligen försvinna de (tig.
90 å pl. 4).
Ornamenten åstadkommas då endast genom in-
punsade linier.
I början hafva de ungefär samma formsom förut
(tig. 93 a å pl. 4), men förändras småningomtillsådana
sirater som ses å pl. 5 tig. 11 T
1 119.
Mångaaf dessa ornament sluta i djurhufvud. Någon
gång hafva de form af en orm.
Till samma tid höra många andra slag af inpunsade
sirater, bland hvilka vi särskildt böra ihagkomma sadana
som de yttre å tig. 118 a och de meanderliknande (tig.
96— 100 i Månadsbladet 1881).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
