Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Bronsålderns början och slut i Egypten och Orientens andra länder, i södra, mellersta och vestra Europa. Större samtidighet än man antagit mellan de olika delarna af Europa både i afsende på bronsålderns början och dess slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare hälften af det tredje till senare hälften af det andra
årtusendet före Kristus. Man har emellertid, så vidt
jag kunnat finna, ingen närmare kännedom om åldern
af de grafvar, i hvilka de nyssnämnda jernföremålen
hittats. Dessa kunna således mycket väl vara från den
senare hälften af det andra förkristna årtusendet, en
tid då trakterna kring Eufrat och Tigris stodo under
starkt inflytande från Egypten, i hvilket land jernet då
var kändt.
Afven om jernet var kändt i Chaldeen och As-
syrien under senare hälften af det andra årtusendet,
användes dock bronsen ännu både till vapen och verktyg.
Man känner ett assyriskt bronssvärd, på hvars en-
eggade klinga i kilskrift läses konung V ul-niraris namn.
Denne konung lefde 1300 år före Kristi födelse k
Vid samma tid anlades den assyriska staden Ca-
lach på det ställe, som nu kallas Nimrud. Här har
man funnit många vapen och verktyg af brons 2. Å t-
skilliga af dem uppgifvas vara funna i det af Assurna-
zirpol (885— 860 f. Kr.) bygda palats, som är kändt
under nam net Nordvestpalatset. Om denna uppgift,
1 Svärdet, först afbildadt och beskrifvet i Transactions o f the
Society o f Biblical Archceology, IV sid. 347 följ., är äfven återgifvet i
M ånadsbladet 1876, sid. 272. — Dylika svärd förekomma på assyriska
bilder. De likna äfven dem som ses på väggarna i Ramses III:s graf;
de äro der blå, således af jern. En stor egyptisk knif af samma form,
både klinga och skaft af brons, finnes i Louvre-samlingen; på skaftet
hvilar en liten hund och på klingan ses hieroglyfer.
2 I Britiska Museet förvaras dolkar, spjut- och pilspetsar, knifvar,
yxor m. m. af brons, funna i Nimrud; några enligt uppgift i Nord-
vestpalatset. En dolk med bronsfäste är afbildad i Kemble’s I-Iorce
ferales, pl. V II fig. 1; dess fäste är af samma form som på dolkar,
hvilka bäras af konungarne i gördeln, vanligen parvis, på afbildningar
från Nimrud, såsom af den i texten nämnde Assurnazirpol (Perrot et
Ohipiez, anf. arb., 2 sid. 615; jfr sid. 701 och 771; Rawlinson, anf.
arb., 1 sid. 460 och 461). En dolk med smal tånge är afbildad af Raw-
linson, anf. arb., sid. 456 (kallas orätt spjutspets). Se äfven Worsaae
i Årböger f . nord. oldh. 1879, sid. 328. — I Nimrud har man emel-
lertid också funnit vapen och andra föremål af jern. Layard, Discove-
ries, sid. 174 oeh 194; Perrot et Ohipiez, anf. arb., 2 sid. 721, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
