Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Öfvergångstiden från bronsålder till jernålder i mellersta Europa: Hallstattperioden. Tre på hvarandra följande delar af denna period. Samtidiga fynd i Italien. Samtidiga fynd i Norden. — Fynd upplysande den absoluta åldern af hvar och en af vår bronsålders sex perioder. Den nordiska bronsåldern har börjat och slutat tidigare, än man hittills vanligen förestält sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Häraf följer, att de nyssnämnda brons- och guld-
kärlen 1 med drifna koncentriska kretsar, hvilka varit
förebilder för spännena och hängkärlen med gjutna så-
dana kretsar, sannolikt förskrifva sig från början af den
5:te eller från senare delen af den 4:de perioden. Men
de äro, såsom fynden från Unter-Glauheim och Lavinds-
gård visa, samtidiga med fyndet från Hajdu-Böszörmény,
och således sannolikt äfven med de äldsta Corneto-graf-
varna.
Till fyndet från Hajdu-Böszörmény hör äfven en
mindre bronsskål prydd med rader af drifna större och
mindre p u n k ter2.
Två dylika skålar hittades vid Rzezusznia, norr om
Krakau, tillsammans med en spjutspets, 3 hålcelter m. m.
af brons 3. Hålcelternas form och andra omständigheter
visa, att fyndet hör till en sen del af bronsåldern i
de nuvarande polska trakterna; det hör dock till den
rena bronsåldern.
Alldeles dylika bronsskålar äro några gånger funna
i norra Tyskland och i Danmark i. Fem sådana lågo i
Ögemose vid Kirkendrup på Fyen tillsammans med två
hängkärl af typen D, fyra armband af typen H och
andra föremål från vår 4:de p erio d u.
1 De inom det nordiska området funna guldkärlen äro troligen
förfärdigade der; jfr M ånadsbladet 1881, sid. 42. På guldarbetena,
hvilka ej götos, utan hamrades, kunde man lätt åstadkomma drifna
sirater; på bronsen deremot, hvilken man här i N orden ej var så van att
bearbeta med hammaren som med gjutformen, ersatte man de drifna
siraterna med gjutua, men på ett sådant sätt att de, sedda från öfre
sidan, liknade de drifna.
2 Harapel, Antiquités préhistoriques de la Hongrie, pl. XII.
3 Jagielloniska Universitetets Museum i Krakau. Kenner, Fund-
Ghronik i Archiv. f . Kunde oesterreich. Geschichtsquellen, X XIX sid. 273
o. följ.; en af skålarna är afbildad i Sadowskfs D ie Handelsstrassen
der Griechen und Römer, pl. V fig. 74 (jfr sid. 175).
4 S. Muller i Årböger f. nord. oldkynd. 1876, sid. 188, not 2, och
sid. 277, not 6; Undset, Jernalderens begyndelse i N ord-E uropa, sid. 461.
0 Madsen, Broncealderen, Samlede fund, pl. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
