Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Öfvergångstiden från bronsålder till jernålder i mellersta Europa: Hallstattperioden. Tre på hvarandra följande delar af denna period. Samtidiga fynd i Italien. Samtidiga fynd i Norden. — Fynd upplysande den absoluta åldern af hvar och en af vår bronsålders sex perioder. Den nordiska bronsåldern har börjat och slutat tidigare, än man hittills vanligen förestält sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många kronologiska anknytningspunkter, men några
sådana finnas dock.
Först och främst visar den stora likhet, som de
flesta till denna period hörande nordiska arbeten hafva
med dem från början af bronsåldern i Italien och mel-
lersta Europa1, att skilnaden i deras ålder ej kan vara
synnerligen stor. Men då bronsåldern i Italien slutade
redan omkring 800 år före Kristus, och då de talrika,
tydligen till skilda tider hörande minnena från denna
kulturperiod visa, att den räckt mycket länge, så kunna
vi, utan fara att misstaga oss, häraf draga den slutsat-
sen, att bronsåldern börjat i Italien senast under den
förra hälften af det 2:a årtusendet före Kristus, samt i
det nordiska området åtminstone kort efter midten af
samma årtusende.
Samtidigheten af bronsålderns första period i Tysk-
land och Skandinavien med en mycket gammal del af
bronsåldern i Italien ådagalägges också direkt af några
fynd, i hvilka nordiska arbeten från den första perioden
förekommit tillsammans med italienska bronser från
nämnda tid.
Ett sådant fynd gjordes år 1773 vid Neuenheiligen
nära Langensalza i sydvestligaste delen af provinsen
Sachsen, mellan Thuringerwald och Harz. Det bestod
af sex dolkar, två fästen till andra dolkar, en lång och
smal yxa med skaft af brons, en större och 66 smärre
skaftcelter med mycket låga kanter, samt åtskilliga arm-
ringar, allt af brons (eller koppar)2. Ett par af dol-
1 Se i afseende på skaftcelter af typen A och dolkar af typen a
Månadsbladet 1880, sid. 140 och följ.
‘
2 Klemm, Allgemeine Culturwissenschaft, W erkzeuge und W affen,
sid. 99, 155 och 157, samt fig. 169 (en af de små skafteelterna), 170
(den stora skaftcelten), 198 (yxan), 268, 269 a och 270 (dolkar);
yxan, som torde vara den enda kända af detta slag, är äfven afbildad
i Klemm’s Handbuch der germanischen Alterthumskunde, pl. XV lig. 3,
och i Kemble’s H ora ferales, pl. X fig. 1. — En del af fyndet kom
med Klemm’s samling till British Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
