Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilagor - C—H. Fynd från de särskilda perioderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dem efter så lång tids förlopp kunnat urskiljas k
Obrända ben upplösas nämligen i allmänhet jemförelse-
vis hastigt, under det att brända ben så väl motstå
tidens inverkan att, om sådana en gång nedlagts i en
oraf, åtminstone några af dem äfven efter årtusendens
Ö 7 o
förlopp finnas qvar.
2) Att fyndet är s ä k e r t, d. v. s. ett om hvilket
man vet, att sakerna anträffats under sådana omständig-
heter, att de måste hafva blifvit på en gång nedlagda
der de nu träffats.
Alla osäkra fynd måste naturligtvis här lemnas
utan afseende. Detta gäller särskildt de många fall, då
man endast vet, att de till »fyndet» hörande sakerna
träffats i sa m m a hög. A tt detta ej utan närmare
undersökning får betraktas såsom ett fynd i den mening,
hvari vi här taga ordet, bevisas deraf, att högarna från
bronsåldern vanligen innehålla flera grafvar, som till-
höra olika tider; mången gång har man i en sådan
höo1 träffat grafvar icke blott från bronsåldern utan
O o
också från stenåldern eller jernåldern. Om också upp-
giften, att sakerna träffats i en och samma hög, således
är riktig, är detta utan betydelse för nu föreliggande
fråga, emedan de kunna hafva nedlagts i olika grafvar
och vid mycket skilda tider.
Emedan jag haft tillfälle att sjelf se nästan alla
här nedan omtalade fynd eller afbildningar af dem, har
det blifvit mig möjligt att med säkerhet bestämma de
i dem förekommande fornsakernas typer.
De typer, hvilka höra till de nio här särskildt upp-
tagna fornsaksgrupperna, äro betecknade på det sätt,
1 Flera gånger har man i grafvar, som en gång inneslutit obrända
lik, ej funnit andra lemningar af den dödes kropp än emaljskorpan af
en eller annan tand. Detta bevisar, att ett eller flera obrända lik ned-
lagts i grafven. Men huru lätt hade icke äfven dessa obetydliga qvar-
lefvor kunnat förstöras eller vid grafvens undersökande förbises, och då
hade man ej funnit eller märkt några spår af den döda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
