Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M. Petrus Elvius Prof. Matheseos i Vpsala, vti thet åhrets
Almanacha, giorde thenna anmerkningen: Thet är tenkwerdigt, at wi
inom så kort tid hafwe sedt flera stora Solenes förmörkelser, än
wåre förfäder i näst förflutna seculo på 70. Åhr hafwa sedt.
Sammalunda är thet tenk- och märkwerdigt, at Thordön och Åskeslag
warda befundne vti wår tid på 20. à 30. Åhr tilbaka flere och större, än
tilförne på en fast längre tid. Hwilket en Christen, vthan at blifwa
vtropad för en Visionair och widskepelig, kan vptaga och vttyda både
för synda-straff och GUDs instundande wredes-hemsökelses tekn eller
förebod, sig och androm til en sköndsam och alfwarsam bättrings
befremjande. Hwilket är thet säkraste och betsta medel at afböga både thet
närwarande och annalkande eller beredda onda. Såsom tilförne
enfaldeliga påmint och lärdt är.
§. III. I synnerhet förekommer thet oss märkwerdigt och
eftertenkeliget, at på en hundrade åhr tilbaka fast monga kyrkior i wårt kära
Fädernesland äro af liungeld och Åskeslag til sina torn, tak och mera
antända och skadda. Hwar til the naturkunnige mena thet the kunna
gifwa otwiflachtiga orsaker, hwilka man ingalunda förringar och ogillar;
Men en Christen kan dock syndalöst med sina tankar gå än högre och
widare til hufwud-orsaken, then heliga och rettferdiga GUDen, som
härmedelst tyckes förklara emot menniskiorna sin rettwisa wrede och
misshag. Hwarom Probsten i Falun Herr Erik Biörk vti sitt bref til mig
så grundeliga och Christeliga sig vtlåter, at följande hans ord wäl äro
werde at här andragas: Jag wet icke wäl, säger han, om någonsin
ibland the grymma wredes straff, som Swerige förr och i forna dagar
öfwergådt, en sådan eld, eld af himmelen, ett af the farligaste syndastraff,
har så offta antändt och skada giordt, i synnerhet på torn, kyrkior, slott
och städer, som nu här på få åhr. Jag i min efaldighet, som emot
förmodan har flera åhr waret frå Swerige och afsides hos ett enfaldigt
folk, nu genom GUDs och Konungens nåd tilbaka kommen, finner
intet annat, än at förvthan andra synder, Sabbaths-synder äro wexte
förstora och starka, som med eld hotas af GUD genom Jeremiam,
som ett besynnerliget straff på the synder, af hwilka then oförskämdaste
(såsom hon af begynnelsen waret och mig likaså immerfort förekommer:)
är högferd; Högfärd ei allenast at skryta med öfwerflödig och kostelig
matredning om Sabbathen. (Ach! hwad mongen synda-börda och
förargelse therwid sker;) men i synnerhet i allahanda klädeprål, så at om
the aldrig waret klädde på stuts, eller elljest kläda sig, så skal thet ske
på Sabbaths-Dagen, när the skola gå i kyrkio, stå fadder, gå til
skrifft, och HErrans heliga Nattward, litet besinnande (kläde sig vtom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
