Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
RICHARD BERGH
förr, isynnerhet i medeltiden, ungrenässansen och ändå
längre fram var det viktigaste eller enda viktiga,
kompositionen och uttrycket i det hela för att till sist i
1800-talet uteslutande läggas på formfulländningen i de olika
delarna i rent ilhisionistisk mening. Utförandet blev det
viktigaste, och koraposition nära nog inte mer behövlig.
I 1800-talet löper den naturalistiska utvecklingen
slutligen linan ut. Illusionismen triumferar fullständigt,
med andra ord "urklippet ur naturen". Skiljemuren
mellan konst och natur synes ett ögonblick nära nog
nedrivas och samtidigt en annan skiljemur, den mellan konst
och fotografi.
Men just i det kritiska ögonblicket är det, som om den
i tysthet bland konstnärerna växande ledan vid
naturalismen i ett slag slog ut i full låga. En fråga stiger
plötsligt upp, som nu inte längre låter sig avvisas: "Är
verkligheten målet för konsten?" Från ytterligt gående
håll kompletteras den frågan snart med en annan: "Är
inte bildkonsten innerst en av verkligheten oberoende
konst liksom arkitektur och musik?"
Det är på dessa frågor konstutvecklingen vid detta
sekels början givit sitt må vara väl hastiga och yrvakna
svar. Säkert synes mig dock, att norrmannen Einar
Lexow har rätt, då han i en uppsats i "Samtiden" skriver:
"Aldrig har det siden middelalderen været en saa bestemt
tendens fra naturalismen mot en fri, dekorativ
fantasi-kunst som netop i de seneste aar. Al opposition mot
naturalismen i mellemtiden har nøjet sig med at være
en forkjærlighed for romantik eller skjønhedsdyrkende
klassicisme, men den har aldrig før nu vendt sig mot
selve principet: naturgengivelsen." Den naturalistiska
konsten hade kommit in i en återvändsgränd. Det fanns
inte möjlighet att komma längre varken på den objektiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
