Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILPROBLEMET I DEN MODERNA KONSTEN ’ 55
hålla ett samlat intryck. Det är mimera inte fråga om
ett följdriktigt och gradvis övergående från en
inställning till en annan, som fallet var i den klassiska konstens
bästa tid utan om ett rastlöst knuffande av åskådaren
fram och tillbaka från den ena inställningen till den
andra. Vid betraktande av kubistkonst från senare tid
får man därför en känsla av svindel. Åskådaren söker
förgäves en fast ståndpunkt, från vilken han kan intränga
i bilden. Han förirrar sig endast alltmer in i en labyrint
av kvadrater, kuber, cirklar, trianglar. Han famlar i
ett kaos och finner aldrig fast mark under fötterna.
Kubistkonsten ger i sin sista fas Vietzsek rätt, när
denne säger: "Den moderna ’ människan framställer
biologiskt ett system av varandra motsägande värden,
hon sitter mellan två stolar, hon säger i samma andedrag
ja och nej —" Ingenting illustrerar i själva verket
bättre än den ultramoderna konsten — särskilt kubismen
— nutidsmänniskans brist på logik i positionstagandet
under ett ofta bedragande, stundom också betagande sken
av tvärsäkerhet och orädd radikalism. Konsten
marscherar i våra dagar blint på efter en i hast uppgjord doktrin
utan tanke på, vart det bär hän eller vilka inkonsekvenser
den styr in i. För ögonblicket synes det, som om den
fria västerländska konsten under sitt nervösa och ensidiga
formsträvande och ideliga experimenterande hade hamnat
i en babylonisk språkförbistring utan like. Klarheten,
som tiden alltjämt längtar och trängtar efter, och som man
hoppades, att just den nya konsten skulle ge, har bytts
i kaos — visserligen ett annat kaos än naturalismens,
eftersom konstnären nu vänt ryggen åt naturens virrvarr
och övervägande konstruerar sitt verk "aus der Tiefe
des Bewusstseins" men ett kaos av lika tröttande, lika
irriterande och på sätt och vis lika stillös art som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
