- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
30

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En kvinnas seger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 30 —
såg ju så tydligt, hur hans ögon stirrade på henne, så der en-
vist svartsjukt, som hon visste, att de kunde stirra.
Orörlig, stum och hotande satt han der, utan att hon hört
ett ljud af hans steg, när han kommit hem eller gått öfver sa-
len för att nå detta kabinett.
Hon blef rädd och var nära att skrika till af fruktan.
Denna hemska tystnad och dessa stirrande ögon kommo henne
att darra som ett för spöken skrämdt barn.
Hon samlade allt det lilla mod, som hon ännu egde kvar,
liksom för att begå en ytterst vågad handling, när hon nu mer
bestämdt fäste ögonen på skuggan i hörnsoffan, och i rösten låg
nog en dåligt markerad darrning, när hon sade:
— G-od afton, Allan! ... Är du redan hemma?
Men intet svar. Och icke heller en rörelse, som vittnade
om, att han hört hennes ord.
Blodet vek från hennes kinder och droppar af ångestsvett
kvällde fram på hennes panna.
Hvarför svarade han ej?
Hon tog ett steg närmaro soffan och sträckte ut sm hand
som till hälsning. Mekaniskt gjorde hon detta och automatiskt
som ur en fonograf, hvilken hasplar upp sin lexa, sade hon på
nytt:
— God afton, Allan! . . . Redan hemma?
Men var det då verkligen en synvilla, som dref sitt spel i
denna vrå? Som genom ett trollslag hade skepnaden nu än-
drat både uttseende och ställning. Nu var det icke sin .man,
hon så<r i den lilla fantasisoffan . . . Nu var det Kurt.
Den darrande fru Jane grep hastigt tag i en stolskarm för
a$t ej falla till golfvet. Långsamt gick hon sedan fram till
den elektriska nyckeln.,
En vridning, ett svagt knäppande ljud och kabinettet strå-
lade i bländande belysning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free