Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lawn-tennis med erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 198 —
ur rännan, der den hydrauliska pressen nu arbetade upp hisskor-
gen, som ögonblicket derpå stannade vid Brättes förstuga.
Hennes man och Kurt visade sig.
Med en min, som förrådde allt annat än några lurande
misstankar, helsade Allan:
— Nej se! God morgon, min lilla unge! Yäl mött! Skall
du gå ut? Jag tänkte, att Kurt och jag skulle få oss en bit
frukost?
I det Jane med utomordentlig behärskning mottog den af
Kurt till helsning framsträckta handen, sade hon, vändande sig
till Allan, som redan öppnat dörren till tamburen:
— Jag hade ämnat gå upp till mamma ett tag.
Det låg något visst af tjufpojke i Allans blick, när han
svarade:
— Hvad skall det tjäna till nu? Du kommer för sent.
Jag har redan varit der.
.— Nå än sedan? Icke vet du, hvad jag kan ha för ären-
de. . . . Hur mådde mamma?
— Charmant! Och Vivi också. Båda helsade. Men kom
nu in, skall du få höra.
Och i det han tog sin lilla hustru om lifvet och helt hastigt
tryckte henne tätt mot sitt bröst och kysste henne på kinden
— något högst ovanligt för öfrigt — drog han henne med sig
in i våningen och sade, vändande sig till Kurt:
— Så här går det till att gripa rymlingar, som du ser.
Få nu se, hvad lilla hennes nåd har att bjuda på.
Jane hade hastigt skyndat ut att göra de arrangementer,
som nu borde ske till en raskt framdukad frukost. Allan och
Kurt hade dragit sig tillbaka in i rökrummet.
— Hvad tror du, hon skall säga? hördes Allan fråga.
— Din lilla fru blir nog förtjust, hoppas jag.
— Men var för all del försiktig. Evert är ingenting att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
