Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hvad som hände på “Lidingö-bro“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 272 —
— Jaså, liar han varit der?
— Ja, i går. Och han säger, att det är ovanligt equivåka
dukar . . . Bara nakna figurer och . . .
— Dödssynderna äro alltid nakna, fröken Sipp, afbröt Jane
med ett skratt, som lät något gjordt . . . Men som du vill,
min lilla vän, jag går väl ensam då . . .
— Yill du inte stanna, tills mamma kommer?
— Nej tack! Jag skall vara hemma till tu.
— Kurt kommer också hit på förmiddagen. Trodde nä-
stan, att han redan var här.
— Såå? Går han upp hvarje dag? kom det med ett un-
derligt tonfall på hvarje ord.
— Tycker du, att det är så besynnerligt då? Han är ju
min fästman och . . . Allan var ju likadan då . . .
— Nå, det kan du ha rätt i . . . Tycker bara det är
underligt, att han har så godt om tid.
— Jane, du är stygg . . . Du vet nog, att officerarne icke
förta’ sig i tjänsten . . .
— Nej, men så mycket mer utom tjänsten.
— Hvad menar du?
— Ingenting kära barn.
— Men du måste förklara hvarför. . . .
— Har inte tid nu, lilla fästmön . . . “Dödssynderna“ locka
alldeles vådligt.
— Jane . . . Har det händt något, vet du något, som . . .
— Ingenting alls ... jag bara talar i generella ordalag.
Männen äro så der . . . Man vet aldrig, hvar man har dem.
— Du börjar att hacka på Kurt alldeles som mamma.
— Visst icke! . . . Jag talar ju i allmänhet .... Löjt-
nant Silfversporre känner jag icke alls, livad det beträffar. Han
kan ju vara mycket bättre än sitt ....
Hon hejdade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>