- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
287

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hvad som hände på “Lidingö-bro“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 287
det minsta offer, att hon när som helst — helst nu i detta ögon-
blick, då han ännu tycktes skälfva efter blotta tillbudet af fara
— ville se honom riktigt sjunka samman och tillintetgöras med
hela sitt skrytsamma frasbatteri af lockande ögonkast och snär-
jande ord.
Jane hade också varit rädd, men icke såsom Kurt.
Hon var redan på det klara med, att olyckan måste komma
med samma nödvändighet som straff på brott.
Hvad som nyss drifvit henne att visa tecken till fruktan,
var visst icke feghet för att möta något, som måste komma,
om hon ej snart, mycket snart, med allvar visade bort denne
dubbelspelare . . . Nej, det var endast en ögonblickets från-
varo från sig själf, medan hennes hufvud arbetade med tankar
på ord, som riktigt kunde gissla denne inbilske tok, hvilken
syntes taga för gifvet, att kvinnans kropp saknar själ.
Men nu skulle hon fortsätta. Hon skulle leka med honom
en lek. hvilken han aldrig skulle glömma.
Hon älskade ju icke sin man. Hon älskade icke heller
Kurt.
Öfver hufvud taget älskade hon i detta nu ingen annan
än sig själf.
Hastigt sträckte hon ut sin lilla hand och tryckte ned
knappen på ringklockan.
Hon såg, att ljudet kom Kurt att spritta till. I ett ögon-
blick hade han skyndat från hennes sida och satt der nu i få-
töljen, stel och rak som en ditkommenderad ordonnans.
Något af skolpojke låg nu öfver hans bildvackra drag.
Icke ens de stora, martialiska mustascherna förmådde gifva ho-
nom den fläkt af manlighet, som till och med nymfen vill finna
hos sin alfons. Det var något af slapp skönhet, något af en
intetsägande kamé, liflöst, stelt och ändå samtidigt med en glimt
af fruktan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free