- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
314

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Erotik på stålskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 314
med en häftighet, som kom den eleganta bordsprydnaden i lainp-
väg att blixtra till likt en hastigt frambrytande ljungeld, som
åter slocknar inom tusendelen af en sekund.
Det var ett utbrott af lif, hvilket tydligt målade, att fru
Jane, som ligger der på sin chaiselongue, icke låter tankarna hvila
med kroppen.
— Stackars Yivi! . . fortsätter hon med en fläkt af fram-
skymtande misskund. Icke rår du för, att du är hans fästmö . . .
Men dumt val af dig . . . Du borde skaffat dig en man lik
Allan, något af polerad hustyrann, svartsjuk och inbilsk . . .
Då hade du kommit i ditt rätta element, fått en som du kunde
se upp till, en så’n der man som pastor Jussilainen i “Bakom
Kuopio“ . . . Ja, det är ju alldeles förskräckligt, hvad Allan
börjar likna den typen . . . Men icke blir jag hans vojando
slaf . . . Nej, aldrig!
Hunnen till den punkten blef Kurt riktigt intressant och i
Janes smak.
Han skulle bli lagom otrogen för att bli lydig som ett
lam — på gamla dagar, då han brunnit ut . . . Då kunde
stackars Vivi riktigt få det bra, i stilla huslig lycka och med
den lidande makans tro på dygdens lön motse en solnedgång
med varma, sonande färger.
Hon reste sig långsamt och kastade en dröjande blick ut
öfver den snöbetäckta ismattan på Nybroviken, en matta, i hvil-
ken rännan för G-refbrobåtarne gjort ett bredt, grönsvart inslag.
Der borta, längst in i viken, släpade karlarne med sina is-
hyflar på Roddklubbens bana, medan andra på stränderna bytte
om kolstaplar i båglamporna, för att ha allt i ordning till kväl-
lens myrlif der nere.
Några ungdomar hade redan börjat med sin älsklingssport,
en sport, som fru Jane aldrig fått lära sig, emedan hennes barn-
dom förflutit i — Kungsör, der flickorna aldrig fingo sporta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free