- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
373

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. “Spader dams“ bekanta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofantligt nöje, att få fresta lyckan tillsammans med en så skicklig
spelare som ni, min herre . . . Men pardon! ... Jag måste först
telefonera hem . . . Lisette skulle hemta mig klockan ett, men
det ser nu ut, som hon ej behöfver komma förr än . . .
— Icke alls, madame! afbröt Allan entusiastiskt . . . Att
på nattlig stråt få bli er riddare, skulle göra mig till . . .
— Den lyckligaste bland dödlige, menar ni? . . .
— Alldeles så, madame, svarade Allan, just icke vidare
glad öfver att ej själf få utbringa den romanfras, som hon nu
tog ur hans mun.
— Nå väl, ni skall få det, fortsatte hon gäckande . . Bara
inte sedan madame, eder gemål . . .
Och hon afslutade den lätt genomskinliga tanken med ett
klingande skratt.
I det hon hastigt lämnade rummet, sade hon i dörren.
— Five minutes, You know! . . . Au revoir, messieurs!
Man kan godt säga, att Allan bief perplex.
En sådan fond af frigjordhet hade han aldrig väntat af
denna kvinna.
Han hade visserligen långt ifrån tänkt sig henne som ett
drömmande dygdemönster. Men något annat, än hon nu visat,
ville han hellre hafva sett i hennes uppträdande.
Sydländsk liflighet — ja, till och med ysterhet — var
något, som ej kunde ställas i bredd med detta sätt att “gå på“.
Och han förvånade sig äfven öfver, hur hon kunnat lära
sig — på så relativt kort tid — svenska språket till den grad,
som hon redan låtit honom höra, och hvari den sydländska bryt-
ningen knappast blef mer störande än militärsnobbarnes försök
att imitera skånska.
Han mediterade just öfver detta, när Lewymeyer slog honom
på axeln, sägande:
— Nå min gosse! Ärrr hon inte pikant, hvä?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free